Så tar du del av världens snabbast växande marknad

Det är svårt att veta var jag ska börja. 2015 lämnade jag allt jag kände till för ett nytt uppdrag som kommunikatör i Kina. Jag var beredd på att att få nya perspektiv, men jag hade ingen aning om att jag när jag tre år senare flyttade tillbaka till Stockholm skulle känna att jag reste tillbaka i tiden.

Maktförskjutningen mot Asien innebär både möjligheter och utmaningar för Sverige. År 2050 uppskattas över halva världsekonomin höra hemma i länder som Indien och Kina. Få svenskar har kunskap om bolag och innovation som idag tar form på den asiatiska marknaden och de som tar sig tiden att förstå vinner snabbt fördel.

Redan 2016 passerade Kina USA och blev världens största detaljhandelsmarknad med en total försäljning på 4,886 miljarder dollar, jämfört med 4,823 miljarder dollar i USA (enligt eMarketers största detaljhandel-prognos). Även om tillväxttakten har avtagit lite, är tempot fortsatt högt. Den unga kinesen är inte bara köpstark utan även innovativ och trendkänslig. Det är därför jag har ägnat de senaste 1,5 åren åt att sprida kunskap om den kinesiska marknaden till såväl näringsliv som studenter i Sverige.

TIPS: Välkommen till Webbdagarna Stockholm 17-18 mars 2020

Vi är inte vana vid att jobba med en ekonomisk stormakt som Kina och det senaste årets händelser har knappast gjort det lättare. Men faktum kvarstår; Kina är idag en ledande aktör inom många sektorer, de har på bara några år utvecklats från produktionsland till ett land med en stark entreprenörskapskultur. År 2025 väntas 250 miljoner medelklassfamiljer i Kina vara redo att konsumera produkter och tjänster precis som vi, vilket öppnar upp för nya affärsmöjligheter och ligger till grund för varför vi bör flytta fokus från väst till öst.

Så hur når vi då denna köpstarka målgrupp?

Jag har punktat ner mina tankar i fem tips.

1. Blicka globalt

Sverige är ett land som historiskt sett har varit fantastiskt bra på att bygga globala bolag. Att blicka globalt har varit naturligt, kanske på grund av vår lilla population. Att blicka globalt innebär dock att vi också måste blicka mot öst och här har vi varit betydligt sämre. Länder i Asia Pacific ligger idag i framkant på områden som innovation, e-handel, logistik och AI. Vi har mycket att lära och än mer att förlora om vi inte breddar blicken.

2018 befann jag mig i Kina med svenska högt uppsatta näringslivstoppar och slogs av den skrämmande insikten att deras kunskap om den kinesiska marknaden var på samma nivå som de studenter som jag ett par månader tidigare hade gjort samma resa med. För att förbli konkurrenskraftiga måste detta ändras. I en debattartikel i DN tidigare i år skrev experter och forskare: ”att inte kunna mandarin kommer att vara som att för 100 år sedan inte kunna engelska”. Jag menar inte att vi alla bör lära oss mandarin, men att förstå att maktordningen ändras och vara ödmjuka inför att vårt sätt kanske inte är rätt sätt är en hygienfaktor.

2. Det vi gör här, fungerar inte där

Plattformar och arbetssätt som vi är vana vid att använda fungerar inte där. För att nå den kinesiska konsumenten måste vi synas på rätt sätt och på rätt plats. Facebook, Instagram och Google fungerar inte i Kina, istället finns Baidu, Youku, WeChat, Weibo och plattformar som Dianping och TikTok. Att förstå dessa är avgörande för att nå den kinesiska konsumenten.

Inte heller sättet vi presenterar våra produkter på är nog för den trendkänsliga och kräsna konsumenten. Historiens fall av falska, och i vissa fall även farliga, produkter har gjort det extremt viktigt att presentera precis allt som produkten är. Ska du sälja en ryggsäck räcker det inte med att visa en bild på väskan och dess olika färger, du behöver visa hur den används, vilka mått den har, vad den tål och inte tål och hur den tillverkats. Med fördel låter du en micro-influenser visa varan. Social Commerce är vanligt förekommande i Kina och genom ett stort nätverk av micro-influenser med ett par tusen följare var bygger du tillit till dina kunder. Vägen till den kinesiska konsumenten stavas tillit och för att vinna konsumenternas tillit behöver du vara transparent och den som representerar dina varor bör ha ett gott renommé.

Inte heller kundtjänst fungerar som i Sverige. Medan vi här tar emot och möter kunder efter ett inköp, förväntar sig den kinesiska konsumenten kontakt som en del av säljprocessen. Även detta för att bygga tillit. All kontakt sker digitalt via marknadsplattformar som Tmall, JD, 1688.com eller WeChat.

3. Ta kontroll

Eftersom plattformarna vi i väst använder inte används av den kinesiska konsumenten, är västerländska varumärken ofta helt utan synlighet, eller ännu vanligare, helt baserat på användarskapat innehåll.

Ett av mina favoritexempel på detta kommer från den digitala byrån Nordic Business House, som är experter på just att synliggöra nordiska varumärken mot den kinesiska marknaden. Via dem fick jag höra att när du sökte på Abba-museet på kinesiska plattformar så dök det upp en bild på Stadshuset. Med lite hjälp har museet idag tagit kontroll över sitt innehåll, och kunde genom det se en ökning med 30 000 unika besökare från Kina.

Ett annat exempel kommer från den Stockholmsbaserade restaurangen Kajsas Fisk. Under sommarmånaderna står kinesiska turister för 80 procent av besöken. Detta visade sig bero på goda recensioner på den kinesiska motsvarigheten till Tripadvisor, Dianping.

Med tanke på att endast 10 procent av de kinesiska medborgarna har ett pass idag, och det faktum att 25 procent av alla internationella resenärer förväntas komma från Kina år 2030, kan vi snabbt förstå att även bolag här i Sverige kan vinna på att förstå vad som lockar den kinesiska konsumenten. Att sätta upp en strategi för de kinesiska plattformarna är ett steg i rätt riktning.

Digitala strategier är ett av många ämnen på Webbdagarna Stockholm 17-18 mars

4. Tänk ekosystem

De kinesiska konsumenterna har dessutom betydligt högre krav på logistik och betalning än vad vi har Sverige. Leverans samma dag är standard i Kina, där det idag snarare handlar om att få varan samma eftermiddag, eller nästa timme. En av landets största e-handlare, JD.com, har det stolta rekordet på leverans inom sex minuter. Att de lyckats så bra stavas ekosystem. I Sverige har vi en vana att bli experter på vår sak, i Kina har giganterna Alibaba och Tencent byggt parallella ekosystem och på så sätt byggt ihop allt digitalt. På deras plattformar gör du allt från att chatta med vänner till varumärken, delar personligt innehåll och gör affärer, handlar och betalar.

Wechat har 1 miljard dagliga användare och appen tar 35 procent av spenderad skärmtid av den genomsnittlige kinesiska konsumenten. Alla använder WeChat. I Shanghai betalade jag kvinnan på min gata i som sålde blommor med WeChat likväl som min biljett i tunnelbanan. Facebook har sedan 2016 desperat försökt kopiera WeChats framgångar, men än har de långt kvar.

Det är ingen överdrift att jag min första vecka på svensk mark behövde ladda ner runt 20 appar för att få i närheten av samma smidiga livsstil som jag hade i Kina genom WeChat. Bara att parkera bilen i Stockholm kräver tre olika appar. Ska jag betala med mobilen på ICA har de en lösning, Hemköp en annan och kaféer som Joe & the Juice och Espresso House kräver att jag lägger in pengar i deras app för att kunna betala med den. Jag ser fram emot när vi hittar en mer konsumentvänlig lösning där jag genom ett klick kan betala både min mat och min transport.

5. Hitta någon som kan det bättre

Det är naivt att tro att du på egen hand ska kunna allt som krävs för att lyckas. I stort sett alla experter jag har pratat med lyfter vikten av lokal kunskap och att avsätta resurser specifikt för den kinesiska marknaden. Lika många säger att det vanligaste misstaget västerländska bolag gör när de försöker etablera sig i Kina är att tänka Kina som ett land och en marknad. Istället bör vi tänka Kina som vi ser EU, där varje kinesisk provins motsvarar ett europeiskt land och med det är sin egen marknad. Det är rimligt med tanke på att bara staden Shenzhen både till ekonomi och population är större än Sverige.

Så sist men inte minst, det finns inget bättre råd än att faktiskt be om hjälp.

Vill du lära dig mer om den kinesiska marknaden rekommenderar jag starkt podden Den Digitala Draken eller den engelska versionen Digitally China. Börja där, och arbeta dig sedan strategiskt vidare i små steg. Det finns ett gäng kunniga Kinaexperter och liksom experterna i DN-artikeln uttryckte hoppas jag på att vi snabbt får fler. Tills dess, lycka till!

Skribent: Josefine Gillver är CMO på den Norrsken-baserade startupen Relate och en av alla fantastiska talare på Webbdagarna 17-18 mars 2020. Där ska hon bland annat prata om hur vi skapar beteendeförändring genom digitala produkter. Läs mer och boka din biljett redan idag!